Jag har läst en hel del böcker i sommar, bla "Varför gråter inte Emma" av Emma Jangestig, "Ares tecken" av Buthler/Öhrlund, "3096 dagar" av Natascha Kampusch, "Ett litet snedsprång" av Denise Rudberg, "Helgonet" av Carin Gerdhardsen och "Det fjärde offret" av Mari Jungstedt.

Om boken:

Naket och ärligt om tragedin som engagerade hela Sverige

Äntligen hade tillvaron ordnat sig för Arbogatjejen Emma. Hon som alltid fallit för fel killar och tidigt blev ensamstående mamma med två barn. Nu hade hon mött en trygg man och de planerade för ett liv tillsammans. Men en kväll stod någon ur det förflutna i dörren och tragedin var ett faktum. Emma blev svårt misshandlad. Hennes barn Max och Saga hade aldrig någon chans.

När Emma vaknade upp befann hon sig i en märklig polisutredning där hon hölls isolerad utan att veta vad som hade hänt henne - eller barnen. Hon som varit en vanlig småstadsflicka blev sedan rikskänd när hon valde att träda fram och berätta om sina upplevelser. Emmas starka utstrålning möttes av djup beundran men också misstro. "Hur kan hon se så glad ut?" Man tycktes vilja att Emma skulle gråta och hata. Med sin sorg ifrågasatt tog sig Emma igenom två rättegångar och pekade ut sina barns mördare. Hon omvandlade tyskans hat till kärlek och framtidstro. Men bakom fasaden pågick varje sekund en kamp för att orka ta sig tillbaka till livet.

Så tyckte jag:
Kommer ihåg när detta hände, när man såg det på nyheterna och läste om det i tidningarna. Då undrade man ju flera gånger hur Emma skulle orka gå vidare, orka leva efter detta. Tänk att vakna upp en dag och tvingas inse att dina barn inte finns vid livet längre. En bok som bjuder på en hel del tårar, en bok som man sträckläser. Önskar Emma och henns nya familj lycka till i framtiden.

+++++



Om boken:
Den 2 mars 1998 blev tioåriga Natascha Kampusch överfallen och bortförd på väg till skolan. I över åtta år hölls hon inspärrad i ett specialbyggt ljudisolerat källarutrymme hos en man vid namn Wolfgang Priklopil. Fullkomligt utlämnad till förövarens nycker tvingades hon utstå såväl fysisk som psykisk misshandel, utan att veta om hon någonsin skulle bli fri igen. När hon som artonåring slutligen lyckades fly var hennes barndom över.

Med 3096 dagar tar Natascha Kampusch tillbaka makten över sin egen historia, från uppväxten och kidnappningen fram till utbrytningen och Priklopils självmord. Hennes vittnesmål över åren i gärningsmannens våld är en berättelse utan enkla svar, som ger en unik och utmanande inblick i fångenskapens psykologi. Insiktsfullt och drabbande beskriver Kampusch den frihetsberövades vardag: hur överlevnadsinstinkten kan få människan att anpassa sig till de mest extrema förhållanden, hur de fysiska betongväggarna omärkligt byts ut mot osynliga inre murar, och hur man som offer påverkas av en tillvaro där förövaren är hela ens värld.

Så tyckte jag:
En hemsk sann historia, jag har väldigt svårt att förstå att hon orkade stå ut med att leva på det här viset under så lång tid. Också en bok som man sträckläser, man vill läsa mer, veta hur hon kände det osv, snacka öm överlevnadsinstinkt. Bjöd på en hel del tårar men som alla vet så slutar den ju iallafall bra.
 Även om flera år av hennes barndom bara försvann så kan man ju hoppas att hon får njuta av sitt liv hon har idag.

+++++



Om boken:
Klockan är exakt 00.46 när Claudio Chavez avlider i ambulansen av skadorna från en brutal misshandel på Götgatan i Stockholm. Vid Chavez sargade kropp finner man en blodig papperslapp med en teckning av ett avbrutet manlighetstecken. Mordet blir ett fall för kommissarie Jacob Colt och hans kollega Linda Schecker på kriminalen i Stockholm. Tre unga pojkar som setts springa från platsen grips och förhörs, men pojkarna vägrar avslöja vad symbolen står för i sammanhanget. Några dagar senare hittas en likadan papperslapp vid en dödsmisshandel i Gävle och snart drar en våg av mord och våldsamma misshandelsfall över Sverige. Snart ser utredarna den gemensamma nämnaren samtliga offer är antingen homosexuella eller invandrare. Men jakten på mördarna blir alltmer komplicerad eftersom det inte verkar finnas några andra logiska kopplingar mellan morden. För Jacob Colt blir det ett känsligt fall då hans son Stephen är homosexuell. För Linda Schecker är det lika känsligt eftersom hon har ett förhållande med Sara och är livrädd att detta ska komma ut i polishuset. När Jacob Colt till slut närmar sig ett genombrott i utredningen inser han att hans närmaste är mer berörda än han hade kunnat ana. Och det börjar bli ont om tid.

Så tyckte jag:
Jag har tidigare läst både "Mord.net" och "Förlåt min vrede" och även den här boken var svår att lägga ifrån sig. Den griper tag i en med sin handling och man vill bara fortsätta att läsa. Spännande från början till slut. Till alla er som älskar svenska kriminalromaner lika mycket som mig så måste ni verkligen läsa denna.

+++++




Om boken:
Marianne Jidhoff, 55, är nybliven änka. Hennes make Hans Larson, riksåklagare, var vid sin död en hyllad man, en rättvisans trogna tjänare. Men han var inte lika trogen sin hustru som han var trogen rättvisan. Marianne fanns trots detta vid hans sida in i det sista. Precis som hon alltid gjort. Själv utbildad åklagare, födde hon i stället tre barn och blev en god representativ hustru. Först när barnen blivit betydligt äldre tog hon en tjänst som åklagarsekreterare.
Efter Hans död blir Marianne övertalad att återvända till åklagarmyndigheten. Man har problem med läckor, och Olle Lundqvist, chefsåklagare, behöver någon med stor erfarenhet, någon han kan lita på. Marianne beslutar sig efter ett par sömnlösa nätter för att återigen börja arbeta.

En finansman, Christopher Turin, blir mördad utanför sin våning på Narvavägen i Stockholm. Marianne Jidhoff får tillsammans med den luttrade och erfarna kriminalkommissarien Torsten Ehn ta sig an fallet. Med sig har de också kriminalassistenten Augustin Madrid, en vacker och begåvad yngling som visar sig ha mycket mer att tillföra utredningen än man i förstone kan tro. En fascinerande trio som vi kommer att få möta också i kommande böcker.
Brottet visar sig ha kopplingar till en märklig och sluten verksamhet som drivs i det tysta. En verksamhet dit bara de som är beredda att betala dyrt för sig har tillträde och får leva ut sina allra hemligaste fantasier.

Så tyckte jag:
Älskar Denise Rudberg, älskar henne chic lit böcker...har dock varit lite tveksam till att hon skulle ge sig på en deckare. Men vilken succé kan jag bara säga, i love it! Jag vill bara ha mer och mer av denna serie, blev så glad när jag hörde att nästa bok (del 2) kommer redan i sept. Gissa om jag längtar ;)

+++++


Om boken:
En stilla sensommarmorgon begås ett väpnat rån mot en värdetransport utanför Sparbanken i den slumriga idyllen Klintehamn på Gotlands västkust. Rånarna flyr på motorcykel och tar sin tillflykt till ett ödetorp på landsbygden. När polisen så småningom letar sig fram till gömstället hittas en av rånarna mördad och dådet beskrivs i medierna som en ren avrättning.
Till en början koncentreras spaningarna mot Gotlands motorcykelklubbar. Men det är något som inte stämmer. Vilka är de två övriga rånarna och har de något att göra med mordet på sin medbrottsling? Gick något fel vid råntillfället eller finns motivet längre bak i tiden? Kommissarie Anders Knutas börjar leta efter samband i det förflutna samtidigt som han försöker hålla tillbaka sina allt starkare känslor för kollegan Karin Jacobsson. Journalisten Johan Berg dras obevekligt in i ett livsfarligt spel där insatserna blir allt högre. Och hela tiden finns risken att gärningsmannen slår till igen - en gärningsman som vet något polisen inte vet.

Så tyckte jag:
När jag jobbade med Mari under inspelningen av "Förkväll" så var jag inte alls sugen att läsa hennes böcker. Men sen blev jag tipsad om dom av svärmor och tänkte att jag skulle ge henne en chans. Började att köpa hem en, sen var jag fast, var tvungen att beställa hem dem allihopa på en gång...sen så har jag läst dem en efter en. Och varje bok är så spännande och välskriven. Alltid lika svårt att lägga ifrån sig. Hon är grym mari och jag längtar tills hennes tionde bok kommer ut =)

+++++



Om boken:
"Gud är god. I natt vill Gud oss väl." Det är vad den högt älskade och respekterade familjefadern Sven-Gunnar Erlandsson tänker när han segnar ner under den mäktiga augustimånen, skjuten med ett skott i nacken efter en krogkväll i glada vänners lag.

Det är semestertider, men kriminalkommissarie Conny Sjöberg kallar samman arbetslaget med Sandén, Hamad och Westman från Gerhardsens tidigare böcker. Styrkan har dessutom utökats med två nya förmågor. Den charmige rockaren Odd Andersson, känd från tv, och den oberäkneliga Hedvig Gerdin, som nyligen återvänt till Sverige efter trettio år som diplomathustru.
Vem kunde önska livet ur Erlandsson? Enligt alla källor en varm och generös människa, med religiöst patos och ett brinnande intresse för barn- och ungdomsfotboll. Dessutom med ett stort engagemang för samhällets utstötta.

Det enda man har att gå på är en uppblött papperslapp med utfluten text och en uppsättning spelkort man funnit i offrets ficka. Kan mordet ha med poker att göra? Var Erlandsson en fuskare som gått för långt och avrättades med en kula i huvudet? Eller var han ett offer för någon av de människospillror han brukade besöka i husvagnsgettot i Huddingeskogen, och så generöst dela med sig av sitt överflöd till?

Utredningen leder Hammarbypoliserna ut på en resa till skräckinjagande platser i mörkaste skogen, till ett hillbilly-Sverige de aldrig tidigare stött på, till andra sidan jordklotet och till de svartaste delarna av människans själ.

Så tyckte jag:
Hon är i klass med både Jungstedt och Läckberg, började läsa hennes första bok "pepparkakshuset" och sen blev det nästa och nästa och nu var detta hennes fjärde bok. Spännande deckare som utspelar sig i Sthlmsmiljö. När kommer nästa? ;)

+++++