Klockan kvart över ett i natt så plingade det på dörren, och vem var det som stog där beredd med en kamera? Ja just det min tokiga far, som har kört non stop från Tyskland till Sthlm och tänkte leverera mina pepsi max. Men eftersom jag och Magnus hade sovit i över 2 tim då så orkade vi inte klä på oss och hämta flaken med läsk, så den fick åka med 30 mil till upp till Bollnäs. Den får vara där tills vi kommer upp i Påsk.
Sen var det ju inte superlätt att somna om direkt och jag som skulle upp och träna kl 09.00.

Klev upp kvart i åtta, käkar frulle och gör mig i ordning för bege mig till gymmet då jag kommer på att jag saknar en stor sminkväska full av ögonskuggor (30-40st) (värt så mycket pengar!!!) sen gårdagens jobb. Får panik och blir helt hysterist, tänk om hela min samling på ögonskuggor är borta! Ringer till Grand Hotell och hör med dem om de hittat något på rummet där jag var, men svaret blev nej. Försökte få tag i någon av alla som var på plats igår men fick inget svar. Jag blir tokig, detta har aldrig hänt förr, jag brukar aldrig glömma saker....... Tappar luste till att träna så Magnus fick gå i väg själv. Men lite senare på fm så ringer marknadsansvarige från tidningen Chef och berättar att de har tagit hand om min sminkväska och att den finns att hämta på Sveavägen. Åh vilken lycka!!!! Åh vad glad jag blev, min dag är räddad. Då kan man ju hoppas att min eftermiddag blir bättre. Tyvärr var det försent för att gå och träna eftersom jag måste åka in till stan vid tolv för att vara på jobbet klockan ett.
Kände mig som en lite flicka, tårarna rann och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Utan mitt smink så kan jag ju inte jobba.