Klumpiga Linda

Datum: 2010-12-01 Tid: 12:53:39
Idag är Magnus ledig och jag börjar jobba kl 11.00 så vi tog sovmorgon fram till kl 09.00 idag, så skönt och mysigt.
När jag gick och jobbade så åkte pappa och Magnus och hämtade våran efterlängtade köksbänkskiva till diskbänken och köksön. Gissa om jag blev glad när jag hörde att den hade kommit, snart kommer vårat kök vara klart, yippiiii!!!
Sen åkte de även och hämtade vårat hallgolv som kommit till Söderhamn istället för Bollnäs som vi var lovade, snacka om strul, men vem har sagt att det ska vara lätt?

Detta golv ska vi lägga i hela hallen, utom vid entrén där det kommer att vara klinkers.
Passar jättebra ihop med fondväggen i hallen som går i precis samma färg, klockrent blev det.

När jag och mamma kom hem från jobbet strax efter 16.00 så åkte hela familjen upp till huset. Köpte med oss mat som vi åt där för att hinna med så mycket som möjligt.

Bänkskivan på köksön är nu på plats, mörkläggningsgardiner och vanliga gardiner är på plats i sovrummet, shit vad snyggt det blev och vad nöjda vi är. Vi hann även med att sätta upp de nyinköpte lila gardinerna i vardagsrummet, ser superlyxigt och exklusivt ut nu, precis den känslan som vi ville ha. Mamma tyckte att det var lite "lyxhotell känsla" över det hela ;)

En liten olycka!

Måste även berätta vad som hände mig....Jag är ju känd i min familj för att vara lite klumpig, ha dålig motorik mm. Så när mamma och jag höll på med gardinerna i sovrummet så sa hon åt mig: Linda, ska du verkligen stå på den där stolen, du vet ju hur klumpig du är, se nu till att inte ramla.

Och vad tror ni hände när vi var klara? Först åkte stolen i golv och efter kom jag. Och gissa om jag slog mig! Blev så chockad först så då bara skrattade jag...men sen kom smärtan. Så nu har jag nästan brutit foten, stortån, skadat ena knät och fått en stort blåmärke på ena höften. Mamma trodde först att jag skämtade när jag ramlade, eftersom hon tidigare hade sagt åt mig...men så var inte fallet. Både Magnus och pappa kom inspringande och undrade vad det var för dunk som hade hörts. Det var bara lilla jag! =) Oooops! Ajajaj vad ont jag har!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback